Jag ska försöka förmedla en växande frustration av att inte få utlopp för min brain power. Jag har alltid gillat kunskap men jag har alltid haft svårt att fokusera tillräckligt. Jag är typen som gillar att veta lite om väldigt mycket. Och har därför inte koncentrerat mig på något särskilt ämne och därav inte jätte duktig på något speciellt.

Jag har dock på senare tid funnit en nyfikenhet för vetenskap och samtidigt en märklig fascination över en filosofisk aspekt sätt att se och beskriva saker och upplevelser.

Jag drar slutsatsen att min kunskap inom vetenskapen inte är hög nog att definiera saker och upplevelser och använder därför filosofin för att beskriva det ur mitt perspektiv. 

Å andra sidan så är ju mitt perspektiv är det som berör mig och alla mina bekantskaper inklusive kära du som läser detta varav det är det som räknas.

Vid analys av mitt yrkes liv så kommer man fram till att jag byter ofta jobb och det är för att jag på något vis aldrig känner mig nöjd. Jag avundas de som brinner för något och får utlopp för det.

Under mitt arbete till sjöss som var resultatet av en 4 årigt sjökaptensutbildning minns jag tillfällen då en god vän påpekade för mig att jag inte stannade tillräckligt länge på var tjänst som krävdes för att avancera och på det viset aldrig kunde utvecklas ur ett professionellt perspektiv.

Denna konsekvens av en frustration av inte finna en stimulerande sysselsättning hemsöker mig fortfarande idag och jag är lika ”vilsen”. Jag vill så väldigt mycket men samtidigt inte tillräckligt nog för att kunna göra något åt det. En av flera paradoxer i mitt liv.

För att vara tydlig så skriver jag inte för att beklaga mig utan bara konstaterar konsekvensen av att inte få utlopp för min så kallade brainpower. Eller är konsekvensen kanske brist på brainpower???!?!
Försöker beskriva situationen på ett subjektivt sätt bara.

Som sjöman hade man ett ekonomiskt bra men var för sinnet meningslöst liv. Hantverkare är ett väldigt genomtänkt och viktigt val som berikar mitt liv genom skaparglädje och kreativitet när jag hjälper folk och misstänker att dessa känslor har uppstått då jag pga. av sjukdom kanske inte kan göra det på ett sätt som behövs för att få ett givande och ekonomisk tillvaro. 

Återigen så beklagar jag inte mig utan försöker förmedla en nutida palindrom. En för mig olöst gåta/pyssel som behövs lösas.

Har många såna i mitt liv..  Haha

OMS