Jag kommer sakta men säkert bygga vidare på min webbsida och kommer efterhand skriva mer och mer om mina upplevelser både från förr till nu och har nu skrivit lite mer om mitt första jobb som styrman. Detta tillhör inte bloggandet direkt men har ändå valt att lägga ut det här med så ni kan läsa lite om det med..

På Wallenius började direkt efter skolan och var styrman i ca 3 år, under den tiden seglade jag jorden runt flera gånger och såg allt man kunde se från haven sett. Jag kan också skryta med att jag under den tiden såg frihetsgudinnan 9 gånger men har aldrig varit i New York.
Jag har seglat genom Panama och Suezkanalen vilket bara dessa var ett äventyr i sig och jag har även besökt alla världsdelar under min tid här.

Min längsta sjöresa var på 21 dagar vilket är väldigt ovanligt i dagens trafik. Resan gick från Persiska viken och ner om Sydafrika och upp till Las Palmas där vi fick mönstra av.

När man jobbade så här så jobbade man 1:1 system vilket innebar att om jag jobbade 3 månader så var jag ledig i 3 månader. Nackdelen var att varje gång man skulle mönstra av eller på så fick man resa dit fartyget befann sig just då. Jag fick pga. detta flera gånger flyga hem från Brisbane i Australien vilket var en låååång resa hem.

På Wallenius så transporterar man bilar jorden runt, på vår fartyg kunde man på de 13 däcken lasta 8500 bilar som sen åkte jorden runt. Man lastade europiska bilar i Europa och England och transporterade till Asien med massa stopp under vägen och i Asien lastade med asiatiska bilarna och tog med sig till Europa. Runt och runt det gick.

En upplevelse som är värt att nämna är när vi passerat Panamakanalen och tog sikte på Korea och under vår långa resa över Stilla havet upplevde jag det absolut vackraste mest fantastiska upplevelse jag någonsin varit med om än så länge. Vi såg också Hawai och Tahiti under denna resa.

Tänk er att vara på fartyg mitt ute på stilla havet helt ensam, den närmaste fartygen minst en vecka bort och när man gick ut på däck en molnfri natt och den klara stjärnhimmeln täckte från horisont till horisont. Helt magiskt, jag hoppas och önskar att jag kommer få uppleva det igen.

Det var nog denna ögonblick som gjorde att jag blev fascinerad av rymden och space bilder. Man på ett obeskrivligt vis sätter en själv i perspektiv tycker jag.